40-årskris?

Jag tror inte någons livsväg är rak eller förutsägbar. Man vet att slutdestinationen för jordelivet är döden, men hur lång tid resan dit kommer ta, vilken rutt, vilka fortskaffningsmedel eller vilka svårigheter eller glädjeämnen man kommer stöta på har man ingen aning om. Det kan man bara se i backspegeln: jaha, blev mitt liv så här.

I sommar har jag träffat flera personer, som berättat att livet inte blev som man trodde... att det alltid dyker upp en ny svårighet så fort den tidigare är lämnad bakom sig, att livet är orättvist, drömmar som ej gått att genomföra och att det är tur att man inte alltid vet vad som ska hända. Men jag har i samtal också fått höra om positiva vändningar och överraskningar, om viljan att se och njuta av de saker i livet som ger glädje och tillfredsställelse, hur relationer berikar livet och att löftet "i nöd och lust" verkligen innehåller båda delarna och prövas ibland. 

Igår på radion hörde jag att man kan se på livet som en upptäcktsresa eller en tågfärd - att antingen så  väljer man att pröva nya vägar eller så fortsätter man på samma spår. Visst kan man se livet - eller perioder av livet - på det viset, men jag tror ändå att verkligheten är mycket mer komplicerad än så. Till exempel så kan man uppleva mycket kul under en järnvägsresa också!

Det finns många orsaker till vilken väg man är på just nu. Man kan inte alltid välja på vilket sätt man reser eller vad och vilka man möter under färden, men man kan välja att ha en positiv inställning. Jag har en vän som brukar säga: välj glädje! Det är något jag ibland får jobba med.

40-årskris? Njä, jag tror inte det...

... men mycket handlar om att få balans i livet! Balans kan innebära att man sitter kvar i järnvägsvagnen och tuffar på framåt för att inte lägga energin på fel saker och för att få känna trygghet, men balans kan även fås genom att pröva en ny väg i livet - testa ett nytt grepp för  vardagen. Så visst finns frågan där: tuffa på eller byta spår?

40-årskris? Nja, kanske.

En mycket varm dag

Idag har det varit 30 grader i skuggan - det är varmt det! Men en hel del har ändå blivit gjort - jag har nämligen blivit uppringd av vlt! Ja, lokaltidningen här i Västmanland! Och de ska komma och göra ett reportage om mitt sommarprojekt. Känns allt lite galet - men kul! 

När de kommer vill man ju visa upp trädgården från sin bästa sida - trots att reporten sa att jag inte behövde storstäda den ;-) Och fastän det nästan är 2 veckor tills det är dags för deras besök så kommer jag vara bortrest en stor del av den tiden och därför ville jag greja lite redan idag.

Får erkänna att det känns lite nervöst och att Jante knackar på min axel om och om igen, men nu har jag sagt att de får komma så det är bara att fortsätta på det spåret!

Min kudde i trolldegsformen blev verkligen misslyckad! Det ljusa ni ser är deg, som sitter kvar och degen blev ju blöt av betongen, så den sög upp vattnet så det blev gropar istället för den lena ytan jag tänkt mig, men man lär sig så länge med lever!

Ett annat gammalt misslyckande fick ett nytt försök idag! Mitt klot med glaskulor! Kommer ni ihåg hur kulorna bara föll av under en natt? Nu har jag en frigolitboll under kulorna istället för en gummiboll och jag hoppas, hoppas, hoppas att de kommer sitta kvar denna gång! Tyvärr har tre kulor redan ramlat av i regnskuren som hastigt kom och gick, men de hade nog bara fått för lite lim från början... tror jag!

Dagens riktiga höjdpunkt var då jag fick se våra grannars nyfödda lilla kille, som kom hem från BB idag! Så fin och liten - ytterligare ett livets mirakel!

Avslutar med att visa att den lilla sjöjungfrun har fått flytta in vid min "flodbädd" - jag tycker faktiskt att hon sitter fint där på en sten i strandkanten. Ha nu en fortsatt skön sommarkväll!

Nytta blandat med nöje

Idag har nytta blandats med nöje...

Familjen Mus och makarna Igelkott har flyttat in i sina grottor.
De är nog lite rädda för trollet i stubben!

Jag var inte helt nöjd med min första stora betongsittkudde, så nu vill jag pröva
något nytt och jag är sååå spänd just nu, men måste ju vänta tills betongen
 brunnit innan jag får se hur det gick. Denna gång gjorde jag en form i
trolldeg (helt eget påhitt) och får på så sätt översidan nedåt... borde nog ha
väntat tills trolldegen torkat mer, men vill hinna se hur det blir innan lördag...
nu väntar jag med stooor spänning!

Här är den första kudden, som inte blev platt på undersidan och
som fick märken efter luftbubblor på översidan.

Idag har jag börjat med en växande tavla. Tanken är att taklökarna
(behöver köpa lite mer) ska växa fast och att man sen kan ha den
hängande på väggen... här prövas mitt tålamod igen! Ramen köpte jag
för en tia på second hand och hönsnätet fick jag av en granne :-)

Köpte en liten minifontän på Bauhaus, som jag gav bort vid ett
sjukbesök idag - jag hoppas vattnet kan ge lite vila för blicken
och ro för själen.

Foto - jag gillar att fånga ögonblick och vinklar

Fotograf? Nej, det kan man nog inte kalla mig! Men privatfotograferare är jag. Jag gillar att ta kort, göra fotoböcker, använda appar som kan sätta ihop eller förändra kort etc. Jag tycker om att fånga ögonblick och synupplevelser samt att föreviga minnen... men återigen: när det blir fabrik så blir det mindre kul... det är skapandet, som är roligt!

Pinterest - kanske något för dig?

Nu vill jag slå ett slag för Pinterest! Underbara Pinterest!

Pinterest är en hemsida www.pinterest.com och en app. Namnet är en sammanslagning mellan ordet pin(=nål) och interest(=intresse). Sidan/appen går ut på att man skapar sig en profil med olika boards (=anslagstavlor) där man "pinnar" upp olika tips och saker man vill spara på. Man kan också bara surfa runt på sidan och titta om man vill det :-)

Vad är det då man pinnar? Jo, en pin kan vara ett kort eller en länk till en hemsida, blogg eller dylikt, som olika användare lagt upp. Den kan innehålla i princip vad som helst och det är här ditt intresse och din smak kommer in - vad gillar du? Man kan söka efter saker med ord eller efter personer i en sökruta. Man kan också välja att titta på något under en kategori - kategorierna hittar man uppe till vänster - och det finna många att välja på. Några exempel på kategorier översatt till svenska: djur, hår & skönhet, bilar & motorcyklar, utbildning, design, humor etc. Man kan - om man vill - skriva dit en text till det man pinnar, men det gör jag sällan.

Jag har två favoritkategorier: DIY & crafts (Do It Yourself - Gör det själv och hantverk) och Gardening (trädgårdsarbete). Där hittar jag jättemycket inspiration! Sen pinnar jag sådant jag gillar i mina olika boards jag skapat eftersom jag märker att jag vill ha dem: http://pinterest.com/jehul/boards/

Sen kan man även följa personer eller specifika boards - så om ni går med sök upp mig - och då man klickar på loggan Pinterest kommer man "hem" och då ser man vad de man följer pinnat, vilket jag tycker är kul :-)

Jag delar också vissa boards med en vän så att vi båda kan pinna upp saker där, t ex vad man kan göra på "elevens val".

En del undrar var jag får allt ifrån - och det är härifrån! Av mina egna boards är dessa favoriter: Tempting gardening: http://pinterest.com/jehul/tempting-gardening/ 
Old things used in a new way: http://pinterest.com/jehul/old-things-used-in-a-new-way/
DIY deco: http://pinterest.com/jehul/diy-deco/
Flowerdeco: http://pinterest.com/jehul/flowerdeco/
Concretelove<3: http://pinterest.com/jehul/concretelove-3/

Att jag namngett mina boards (de flesta i alla fall) på engelska är att jag har engelsktalande följare och Pinterest är som störst i USA. Jag sitter ofta med googletranslate i en flik bredvid för att kunna söka på ord jag inte ofta använder på engelska ;-)

Vore - som sagt - kul om du sökte upp mig om bara tittar runt eller om du skapar en egen profil.
Vi ses här eller där!

För mig lyser solen, men hos en annan är det regn.

För mig lyser solen. Jag har en fantastisk sommar på många sätt! Mycket sol och värme och regndagarna har varit väldigt få! Jag har fått resa och uppleva spännande saker, men också fått tid och möjlighet till att skapa i trädgården. Familjen har känts ovanligt harmonisk och vi har umgåtts med släkt och vänner - ja, livet har bestått av många, många glädjeämnen!

Men det finns även några moln (t ex då kroppen begränsar mig med matthet) och just nu går mina tankar till en av mina nära - som ligger på sjukhus - och jag värker inombords.

För mig lyser (främst) solen, men hos en annan är det regn.

Så orättvist är det. Livet. När skuggan kommer och regnet faller över dig, så glöm inte att solen kommer tillbaka. Då livet är tungt så får man tillåta att även känslorna är det... och kanske kommer din värld förändrats under stormen, men när solen kommer åter så kommer den lysa även över den förändrade världen. Med ljus och värme. Även om det kan vara svårt att förstå eller tro det idag.

Molnen styr vi inte över - det är mycket större krafter bakom dem - men en sak gäller i vår värld: efter regn kommer solsken.

Jag önskar dig en fin dag!
Jenny

Mitt sommarprojekt är klart :-)

Nu är jag klar. Eller rättare sagt så klar man kan bli med ett trädgårdsprojekt, för det kan alltid utvecklas mer.

Det som började som en tanke - "en torr flodbädd"- växte och blev ett helt stycke natur. Det är nästan lite synd att jag inte kommer se det mer än vad jag kommer göra - det ligger ju på sidan av huset som vi oftast bara går förbi, men jag kommer tillåta mig att vara lite löjlig och bara sitta och titta på det ibland. För jag njuter av det. Jag är nöjd.

Tänk att så fort man (i alla fall jag) skriver eller säger att man är nöjd med något man gjort så slår "Jantelagen" till och man tänker: "jag får ju inte skryta!" Men uppfatta mig inte så!  Jag har inte gjort detta för att kunna slå mig på bröstet och visa att jag är duktig! Jag har gjort detta för att jag mådde bra av det och nu när jag känner mig nöjd, så är det kul att dela det med andra. Er.

I förrgår när jag satt och la de sista stenarna i floden gick en granne förbi och stannade till. Vi känner inte varandra så väl, men vi hejar på varandra och småpratar lite ibland. Han berömde mitt arbete och så sa han "när du är klar med detta måste du ringa vlt, för detta är du ensam om i Västerås!" Oj, tänkte jag, vad sa han? Nä, tänkte jag, inte är väl detta så speciellt? Jag har ju bara gått och krupit runt här med näsan i marken och skapat för mig själv... och kanske för grannen med köksfönstret mot verket ;-) Visserligen får jag väl erkänna att det har det ju varit kul att ibland fånga upp en granne: "kom och titta"eller lägga ut en bild på nätet och få positiv respons. En förbipasserande vän sa att jag skulle anmäla det till trädgårdsrundvandringar... det kanske ändå är något att visa? Haha, ja vi får väl se? ;-)

Kvar finns nu en sittkudde i betong, som behöver härda ett par dagar innan jag vågar lyfta på den till rätt plats - den kommer ligga på bryggan. Sen väntar jag också på några figurer jag köpt på tradera, som ska få flytta in i några hörn och grottor...

Om du klickar upp första bilden stor, så kan du sedan klicka dig framåt bild för bild, som i ett bildspel, fast det verkar som om bildtexten med detaljer då inte syns...

Helhet då man kommer från baksidan.

Bakre halvan.

Främre halvan.

Helhet framifrån.

Ett litet troll har flyttat in i stubben jag hittade.

I trädet hänger ett bo för nyckelpigor. Bryggkanten sticker ut
över "vattnendraget". Växterna kommer snart breda ut sig över kullen.

"Vattnet" samlas upp i en liten sjö. Virket till bryggan fick vi av en granne
och den har Andreas gjort tillsammans med mig.

Två små glasfåglar från Second hand har landat i trädet.

Grästuvorna, ska se ut som vass och den idé´n fick jag av en granne.

En del sten hade jag redan på tomten, men många har jag hämtat vid
ett bygge (efter att ha bett om lov). En vända fick jag med flickorna,
som hjälpte mig plocka, men tre svängar körde jag själv.
Gruset är taget från vår framsida, men där måste jag nu köpa till och fylla på!

Min "orientaliska matta" i betong, småsten och glasnuggets, gjorde jag
och Maria en mysig kväll.

Här ser man hela mitt solur. Man ställer sig med fötterna mitt fram vid
strandkanten och sen ser man hur mycket klockan är utifrån var skuggan hamnar.

Klockans siffror är gjorda av en salig blandning grejer, som är gjutna i
betong i en havrefraskartong. De fungerar jättebra nu som trampstenar!

De flesta växterna är köpta på Lindkvists trädgårdscenter av presentkort
jag fick då jag fyllde 40 år i början av sommaren. Några är köpta på andra
ställen och några är flyttade från andra rabatter.

"Vattnet" är gjort av svarta, rundade stenar - så kallade Pebbles - och är
lagda en efter en i torrt betongpulver. Sen har jag vattnat och vattnat.
En granne undrade om jag trodde stenen skulle börja växa om jag
vattnade tillräckligt länge ;-)

Det är svårt att visa flödet på kort... en meter tog ca en timme att lägga och
det är ca 13 m (har bara stegat) långt.

Jag grävde först fåran i gräsmattan. Det jag grävde upp la jag upp i de högar,
som nu bildar kullar. Gräs och kullar täckte jag sen med tidningspapper där
växter ska växa och markduk där sten och grus skulle ligga. Över tidningspappret,
som  nu hindrar gräset från att komma upp men senare kommer förmultna
och bilda jord, la jag först planteringsjord och sen täckbark.

Rogivande. En granne sa att jag kanske hittar henne sittandes på
bryggan en morgon.

Vet inte om du kan se det, men efter stenarna i "vattnet" så kommer
en virvel lite lekfullt.

Min betonghand lyfter upp några taklökar. Den är gjord i en sjukhushandske
av latex som lagts i en sandgrop för att behålla formen under brinntiden.

Jag har satsat helt på torktåliga växter, eftersom det är en södervägg marken ligger
 mot och jag gillar inte att vattna ;-) Sen har jag använt mycket täckbark,
som skydd för uttorkning och ogräs. Funkar alltid bra tycker jag! De bakre
växterna tillhör en redan befintlig rabatt, som har en bevattningsslang nedgrävd.

Det var den rundturen det - välkomna och se det "in real life"!

Välkomna hit!

Vänner är en rikedom

Mina vänner är verkligen olika! Svårt att säga något enskilt drag eller någon specifik egenskap, som jag samklingar med, utan det finns verkligen en väldig mångfald av personligheter och egenskaper som jag trivs med :-) Vi har träffats i kyrkan, på gatan vi bor på, på jobbet, genom våra barn eller vår hund, via studier eller... ja, listan kan göras lång!

- Deras olika bakgrunder och personligheter berikar mig! 

- De lär mig mycket nytt! 

- Vi har diskussioner där åsikter tillåts gå isär!

- Vi delar personliga saker med varandra i samtal! 

- Vi ställer också upp för varandra! 

- Vi uppmuntrar varandra!

- Vi kan ta vid där vi slutade även om det blir långt mellan tillfällena då vi ses eller hörs!

För i många fall blir det tyvärr långt mellan varven på grund av vardagsruljansen och brist på ork, men då vi ses, hörs eller skrivs så mår jag gott!

Vänner är en rikedom, som jag ibland inte räcker till för att vårda på det sätt jag skulle vilja, men ni - mina vänner - berikar mitt liv!

Kram på er!

<3

/Jenny

Den torra flodbädden fick "vatten" :-)

Ibland är det bra att stenen tar slut... för annars hade jag nog fortsatt hela dagen! Och blivit rejält matt och yr på kuppen!

Jag har ju från början sagt att jag skapar allt eftersom verket framskrider och nu har jag tagit beslutet att lyfta bort gruset ur den "torra flodbädden" och istället lägga svarta stenar (i betong) som ska föreställa vatten som rinner. Tyvärr tycker jag inte korten gör flödet rättvisa, men ni kan nog ändå ana hur det blir.

Halva floden har jag nu gjort klart och när den andra halvan är klar är det inte mycket kvar alls av mitt sommarprojekt. Nästa gång jag skriver om detta är det nog klart! Det ska bli både kul och skönt :-) och lite tråkigt, för då måste jag göra några måsteprojekt, som att städa garaget och några garderober, men det får bli någon regnig dag!

Ja, tänk så få regndagar vi haft i sommar jämfört med förra året! Jag har verkligen njutit! Ha det fortsatt skönt var du än är!

Jag behöver dig, Jesus!

Det finns en gammal Jerusalemlåt, som kommer till mig då och då. Ibland för min egen skull, ibland för att dela med någon annan.

Vill du höra den kan du lyssna här: http://www.youtube.com/watch?v=CH88hVxYKoY, men här kommer texten:

Jag behöver Dig

Det känns så skönt att komma -
bara komma som jag är.
Bara sitta ner en stund
och vara där Du är.
Och jag känner mig så sliten och trött, 
det har varit ganska jobbigt och tungt.
Sista tiden har varit jäktig och svår, 
jag har inte kunnat ta det lugnt.

Jag behöver Dig, Jesus!
Jag behöver Dig, Jesus!

Det är ofta som jag missar 
att ta tid för Dig i livet stund.
Det är ofta som jag gör Dig
till en springpojk eller en hund.
Men, Jesus, är det inte nåt fel
när jag knappast har nån tid för Dig?
Jag har bundit upp min tid allt för hårt - 
allting kretsar bara runt mig själv!

Jag behöver Dig, Jesus!
Jag behöver Dig, Jesus!

Men när jag har kommit, 
har jag kommit till en skön oas.
Efter att ha vandrat 
uti öknen kanske flera dar.
Alla krafter jag förlorat på min väg
kommer åter då jag lyssnar till Dig.
Jag förstår att jag har lärt mig nå´t nytt
och jag reser mig och vandrar igen!

Jag behöver Dig, Jesus!
Jag behöver Dig, Jesus!

Denna text berör mig! Om och om igen! Den passar så otroligt bra in på hur jag kan må och känna mig ibland. Det händer nämligen att jag under perioder vandrar i "öknen" i betydelsen att jag tar mig väldigt dåligt med tid till umgänge med Gud. Det är som Marta i bibelberättelsen om systrarna Marta och Maria, som bjuder hem Jesus till sig. Maria sätter sig ner för att vara med Jesus, medan Marta styr och ställer för att få det praktiska runt omkring att fungera och glömmer bort att umgås med Jesus... (läs mer i Luk 10:38-42 om du vill: http://www.folkbibeln.net/chapter/search?bok=Luk&kapitel=10 )

När mitt liv bara består av att klara av det praktiska så blir det "torrt". Det är inte det att jag inte ber... det gör jag... men det blir mer sällan och mer ur ett egoistiskt perspektiv - att jag behandlar Gud som en "springpojk": "Gör det... och det... och det! Snälla! Tack!"

MEN när jag kommer på mig själv att ha hamnat i detta stadie, så är jag ALLTID välkommen tillbaka till Honom för att få mer kvalitetstid. Visst kan jag skämmas för att ha hamnat där igen, men då jag tar mig tid att lyssna och inte bara pratar själv, så börjar källan i mig porla igen... i samklang med det levande vattnet... Guds ord. Jag lämnar öknen. Detta är svårt att förklara om man inte känt det själv... men man fylls av en glädje och frid även om det stormar omkring en.

Livet innehåller delar av problem och sorg (eftersom ondskan finns ytterligare en tid här i världen), men jag kan leva i denna värld och samtidigt ha en bit av himmelriket inom mig.

Om du inte är troende och ändå har läst så här långt, så finns en klar risk att du tycker jag är knäpp eller galen, som kan tro på något sådant här, men för mig är det en källa till ett liv, som inte kan fås på annat sätt än genom kontakten med Gud och något jag aldrig skulle vilja vara utan. Jag är skapad för att umgås med Gud!

Fokus: Brygga, stubbe och orientalisk matta

I morse hämtade jag en stubbe och ett lass sten till och då jag lagt ut dem fick jag hjälp av Andreas att bygga "bryggan". Härligt att föra in ett nytt material med strikt struktur - träplankor :-) I stubben ska ett litet troll bo :-)

Efter några timmars bad i Skultuna så var jag sugen på att börja med min orientaliska matta i mosaik av stenar i betong. Enligt inlästa instruktioner så ska det gå att placera stenarna direkt i den torra betongpulvret och sedan vattna... hoppas, hoppas, hoppas det funkar!

Hoppas också på en god natt... det har blivit lite halvdant med det på sista tiden.

Härmed lovar jag att ta en vilodag från denna bit trädgård i morgon! (Jag vill "bara" hämta sten, för det är mycket mindre pinsamt då byggjobbarna inte är där - även om jag fått löfte om att ta så mycket jag vill!) :-)

God natt!

Bryggan på plats och stubben skymtar längst bort. I den bottenlösa
kartongen ligger betongpulvret och väntar...

Det tog några timmar, men Maria hjälpte mig med mattans röda grundfärg!

"Mattan" innan duschning