Minns en TV-intervju där forskare pratade om att de personer som har hög morgontemperatur vaknar tidigt - kroppen startar sig själv genom att dra igång de inre funktionerna, temperaturen ökar och man vaknar. Detta kan stämma i min familj: mannen har nästan en grad lägre morgontemperatur än mig och han sover gott på mornarna.
Googlade nu lite kring detta och fann en artikel i Aftonbladet där detta stod:
"Forskarna inom området tror att våra dygnsrytmer är genetiskt betingade. Ungefär 10–15 procent av befolkningen är utpräglade A-människor: Morgonpigga, med en fast dygnsrytm på cirka 23 timmar. A-människan vaknar vid 06-tiden och har gott om energi under morgonen och förmiddagen, men på eftermiddagen sinar krafterna och kvällen kanske spenderas framför tv:n.
Ytterligare 15–25 procent är typiska B-människor. De har en längre, mer varierande dygnsrytm på cirka 25–27 timmar. B-människor tar längre tid på sig att piggna till, deras kroppstemperatur är nämligen lägre på morgonen. Men efter lunch kommer B-människan i gång, och hon kan hålla ångan uppe till sent på kvällen.
De flesta människor passar inte perfekt in i någon av dessa två extremer, utan hamnar någonstans mittemellan. Majoriteten lutar dock åt B-hållet."
(Artikeln handlar egentligen om att arbetstider mm borde vara mer flexibla, för att utnyttja folks dygnsrytm: http://www.aftonbladet.se/wellness/article14406608.ab )
Att jag är utpräglad A-människa har både för och nackdelar. De främsta nackdelarna är nog hur tråkigt det är att ligga och vänta på att familjen ska vakna på mornarna (önskar ibland att flickorna inte var så lättväckta eller att vi hade ett större, tystare hus) och att på eftermiddagarna/kvällarna orka nästan ingenting, vilket gör att jag missar både socialt (jättetråkigt!) och förmågan att få saker gjorda efter arbetet. Fördelarna ger sig till känna då man ska upp på morgonen av olika anledningar.
En annan "problematik" är att som A-människa vara gift med en B-människa, t ex så vill jag klara av alla måsten på lördag förmiddag för att slappa sen medan mannen helst gör tvärtom... och det är allt lite tråkigt att han kan sitta uppe och se TV sent, medan jag dimper dötrött i säng, MEN att få perspektiv genom att läsa om hur vi genetiskt kan vara betingade hjälper mig att förstå både mig och honom bättre :-)
En sak är då säkert: jag har verkligen försökt att t ex under sommarloven vara uppe sent på kvällarna för att kunna sova på morgonen, vilket bara har lett till att jag blivit tröttare och tröttare då jag sällan sovit längre än till sju, ja kanske till åtta i slutet av sommaren... så det handlar nog om att acceptera att jag är som jag är och göra det bästa av det.
Ha en fin dag!
Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkomna att kommentera här eller på fb :-)