Känner mig modig och nervös... samtidigt. Tar efter 15 år som lärare ett tydligt steg bort från yrket och skickar in en ansökan till yrkeshögskolan, men med det är det inte sagt att jag kommer in eller att jag lämnar skolans värld för gott.
Detta är inget hastigt beslut, utan det har mognat fram och inneburit en sorgeprocess... för jag tycker om att vara lärare. Jag tycker om mötet med eleverna och jag gillar att undervisa. Dessutom är min nuvarande skola en väldigt härlig arbetsplats! Men yrkets arbetsbörda är för tung för mig (i alla fall nu) och mitt engagemang i de olika uppgifterna blir större än jag orkar. Jag fixar inte heller i längden att hålla så många bollar i luften som krävs och jag känner att jag inte hinner göra ett så bra arbete som jag skulle vilja. Till sorgen hör också att det finns en så liten möjlighet för en lärare att använda sin yrkesskicklighet i nya forum... har sökt i platsbanken under en längre tid, men bara hittat två jobb att söka där den pedagogiska erfarenheten efterfrågas, men som inte är lärarjobb.
Jag har verkligen strävat efter och försökt att hitta balans i livet och fortsätta med yrket, men 12 år efter min första sjukskrivning för utmattning - och åter sjukskriven - så känner jag att nu får det vara nog. Jag måste pröva något annat för att försöka leva ett mer hållbart liv. Jag har 25 år kvar till pension.
Vad ska det då bli av mig?
Har funderat på vitt skilda saker: speciallärare, studievägledare, didaktisk forskning, trädgårdsmästare, florist, tågförare, tågtekniker, elektriker, diakon och bibliotekspedagog, men jag har nu landat i följande saker:
1) Jag ska inte (under en period i livet) jobba med människor (mer än med jobbarkompisar).
2) Jag ska inte heller jobba med något kreativt (för jag tror att även det kan tömma ut mig och jag gillar inte att vara "fabrik" samt att jag är rädd för att jag då inte orkar med det som en hobby som tillför glädje i mitt liv).
3) Jag satsar därför på NO- och tekniksidan av mig.
Jag har lusläst internet efter olika jobb, yrken och utbildningar och har nu sökt till en ettårig yrkeshögskoleutbildning i Eskilstuna som heter "Industriell mätteknik". Den passar nog både mig och min familj bra i dagsläget.
Vad i hela friden är "Industriell mätteknik"? Jag får väl erkänna att jag inte greppar det till fullo heller, men man lär sig jobba med och sköta olika mätinstrument. En stor del av utbildningen är på företag och många får senare jobb på dessa företag. Du kan läsa mer om utbildningen här om du är intresserad: https://www.yrkeshogskolan.se/Utbildningar/Teknik-och-tillverkning/Industriell-matteknik-2012137501/
Ja, vi får se om jag kommer in - spännande!
Känner mig som sagt modig (för även om jag darrar inombords så tar jag steget) och väldigt nervös (för det känns som om jag ger mig ut på väldigt osäker is)… har ingen aning om vad som väntar och om det är bättre än det jag har! Det får framtiden utvisa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkomna att kommentera här eller på fb :-)